Del 1 hade räckt




Igår kväll bevistade jag en biograf för att ta ett sista farväl av Harry Potter.
Mina intryck av filmvisningen presenteras här i form av en sonett:


Spänningen steg, ljuset släcktes. Direkt
stängde jag av min mobiltelefon.
Likt regnets smatter ljöd prasslandet från
papper som lindats kring inköpt konfekt.

Var början ens någon början? Suspekt
fann jag det faktum att, närsom ridån
väl blottlagt duken, gick sagan ifrån
händelserna, och min skepsis var väckt.

Flera effekter var utan effekt.
Mestadels uttrycktes testosteron
och därtill affektion utan affekt.

Dramaturgin må förtjäna mitt hån.
Dock stod min tårkanal öppen, ja, spräckt,
för det som Rickman gjöt ur ögonvrån.



/Krollsplint, cineasten


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0