.

Människans intelligens verkar inte känna några gränser! Idag blev jag påmind om det underbara i teknikens utveckling när ett ljud steg upp från gården utanför huset och vidare in genom mitt köksfönster; ett högt brummande, ett motorvrål som drev fönsterrutorna till bristningsgränsen. I mitt sökande efter källan till ljudet upptäckte jag nere på gården en man iklädd byxor och väst av parkförvaltningsslag. Han arbetade uppenbarligen, och i händerna höll han en stor och klumpig maskin med vilken han väldigt långsamt blåste grus och löv från ett ställe till ett annat på marken. 

Givetvis var det från denna manick som oväsendet kom, och när jag insåg det lugnade jag mig. Ja, jag förstår ju att det inte går att utföra ett så oerhört viktigt arbete utan att använda sig av en överdimensionerad hårfön, och maskinbullret är en del av detta som inte går att bortse från. Det gläder mig så att man har slutat använda krattor som ett verktyg för att flytta löven runt, runt över asfalten! Det enda speciella med krattor är att de är enkla, tysta och miljövänliga, men vad ska det vara bra för? Nej, tacka vet jag ett rejält, bensinslukande blåsmonster à la 2000-talet. Jag säger bara: Hurra för tekniken, hurra för uppfinningsrikedomen, hurra för lövblås IN YOUR FACE:






/Krollsplint, realist & modern pensionär